Fakta om strukturkalkning

Genom att strukturkalka lerjordar lakas betydligt mindre fosfor ur marken vilket ger stor ekonomisk nytta på gården och är positivt ur miljösynpunkt.

Strukturkalkning
Lerjordar svarar mycket bra på strukturkalkning, högre lerhalt - bättre effekt. En lerjord i god struktur kännetecknas bl.a. av att den är grynig i både vått och torrt tillstånd. Jordar med dålig struktur blir hårda när de torkar och smetiga och sega vid överskott på fuktighet, vilket gör att de blir känsliga för jordpackning. 

Strukturkalkning gör att din jord:

  • torkar upp snabbare
  • blir jämnare
  • ger högre skörd
  • fångar upp fosfor
  • ger mindre dragmotstånd
  • ger möjlighet till andra grödval

Strukturkalkning ger positiva effekter både på miljön och odlingen.

Funktion
För att en kalk skall fungera som en strukturkalk måste den innehålla en viss mängd aktiv kalk s.k. fri kalk. Bränd eller släckt kalk innehåller till stor del aktiv/fri kalk. Vanlig jordbrukskalk (CaCO3) är kolsyrebunden och ger inte samma omedelbara struktureffekt. Efter spridning är det viktigt att kalken bearbetas in väl i jorden lämpligen med kultivator och harv. En god struktur och väl inarbetad strukturkalk ger en struktureffekt som håller i många år (flera decennier).

När strukturen är fastlagd får man ett stort filter i den kalkade jorden. Detta samt att fosfor binds till kalken gör att växterna har ett större upptag och tillgänglighet av växtnäringen. Den goda strukturen gör också att jorden släpper igenom syre och vatten mycket bättre. Nordkalk har en produkt i AKTIV STRUKTUR som är framtagen speciellt för strukturkalkning. Produkten består av bränd kalk och kalciumkarbonat som har fuktats. Vilket innebär att produkten blir lätt att hantera för transportör och lantbrukare.

Vilken giva behövs?
När man strukturkalkar lägger man oftast en högre giva än vid normal kalkning. Rekommendationen från SLU ligger på 2 ton aktiv CaO/ha, detta är också en rekommendation Nordkalk står bakom. För att motsvara detta med AKTIV STRUKTUR behövs 6 ton/ha. För att strukturkalken skall ha effekt är det viktigt att lerhalten är över 15 % och gärna över 20 %.

Strukturkalk har effekt från första kilot, och där finns i nuläget ingen forskning som ger svar på vilken giva som är mest ekonomisk på olika lerhalter. Detta gör att Nordkalk helt följer råden från SLU om 2ton aktiv CaO/ha. Vissa länsstyrelser har haft ett riktvärde på att använda strukturkalk motsvarande 2 ton släckt kalk. För att motsvara detta med AKTIV STRUKTUR behövs 4,2 ton/ha.

Nordkalk har under 2010 reviderat hur vi räknar fram givan till strukturkalkning. Det innebär att på produkter som är blandade med fri CaO och kolsyrabunden CaO tar vi hänsyn till bägge typer. I tidigare beräkning tog vi endast hänsyn till fri CaO, därav har vi sänkt den rekommenderade givan till strukturkalkning.

Försök
Det enda försök i Sverige som avser strukturkalkning och fosfor är försök som är gjorda av Barbro Ulén vid SLU tillsammans med Stockholm Vatten. Dessa försök som fortfarande pågår är gjorda med 5 ton CaO i form av bränd kalk vid Bornsjön utanför Södertälje. Försöken visar mycket goda resultat med ca 50 % reducering av fosfor och en ökning med skörden på 17 %. Övriga försök med strukturkalkning är gjorda mot skörderesultat, dragmotstånd, aggregatstabilitet och genomsläpplighet. I denna typ av försök med strukturkalk är Sverige långt framme och har haft stor draghjälp av Gösta och Kerstin Berglund.

Hösten 2010 har SLU tillsammans med Nordkalk startat ett försök som är inriktat på att få rätt giva strukturkalk för fosforreducering, vid olika typer och halter av leror. Inom LOVA och Havsmiljöanslaget görs det just nu många undersökningar och mätningar avseende strukturkalkning och andra fosforreducerande åtgärder, målet är att hitta åtgärder som ger bäst utbyte.

 
Tipsa en vän
Din kommentar har skickats. Ett fel inträffade. Försök igen senare Stäng
Kontakta oss
Ditt meddelande har skickats Ett fel inträffade. Försök igen senare Stäng