Vatten - en fråga om lönsam odling

Vatten är en ständigt närvarande fråga på Öland. Med återkommande torkperioder och lätta jordar är bevattning ofta skiljelinjen mellan vinna och försvinna. På södra Öland finns groddenstipendiaterna Mats och Per Olsson. Med nedgrävda rör till nästan alla åkrar och två dammar har de hittat en hållbar lösning och ser en ljus framtid både i grisproduktion och bönodling.

ARTIKEL FRÅN GRODDEN

Mats och Per Olsson fick äran att bli distrikt Kalmar-Ölands allra första groddenstipendiater. De båda bröderna har två gårdar med gemensam verksamhet, en i Alvlösa någon mil söder om Mörbylånga och en i Vickleby strax norr om Mörbylånga. Alvlösa gård är huvudgården och har funnits i släktens ägo i fem generationer. Brödernas föräldrar är fortfarande fullt aktiva i arbetet. Därutöver finns tre heltidsanställda och några säsongsanställda i samband med gurkskörden.

Som många andra öländska lantbruk har bröderna flera grenar i sin verksamhet: 4 000 slaktsvin, 150 dikor, 460 ha odling (egen mark och arrende) med spannmål, majs, lök, Västeråsgurka, potatis (hälften matpotatis, hälften stärkelsepotatis) och dessutom kidneybönor till GoGreen.

– Det är rätt vanligt med många olika inriktningar på Öland. Det ger en trygg ekonomi med flera ben att stå på, säger Per och konstaterar att jordarna varierar mycket, vilket gör att olika delar av markerna dessutom lämpar sig för olika grödor.

– Vi har allt från grov sand till mellanlera här. Vi har en växtföljd på de lättare jordarna med specialgrödor och spannmål och en annan med spannmål och vall på de mer leriga jordarna.

Vatten och mera vatten

Vi träffas en ovanligt regnig försommardag på gården i Alvlösa. Det regnar ju aldrig på Öland, men just den här dagen är himlen stålgrå redan tidigt på morgonen och regnet kommer sedan som på beställning – till gagn för Ölands bönder (mindre bra för fotografen). Vatten är ett ständigt diskussionsämne på den torra ön. Familjen Olsson har löst problemet med två rejäla dammar, en i Alvlösa och en i Vickleby, och nedgrävda ledningar till i stort sett alla åkrar! Fyra bevattningsmaskiner flyttas sedan från ställe till ställe, där det bäst behövs. Utan bevattningsanläggning hade det aldrig varit möjligt att odla lök, potatis och bönor med lönsamhet.

I Alvlösa började familjen samla vatten redan början av sjuttiotalet, först i flera små dammar, men sedan 1981 i en stor damm som fylls på med regnvatten och smältvatten under vintern, från december till mars. Dammen i Vickleby kom till senare.

– Något grundvatten har vi inte att ta av och vi har inte tillgång till kommunalt vatten. Dricksvattnet kommer från borrade brunnar och allt vatten till bevattning, besprutning och liknande kommer från dammen, berättar Mats och konstaterar att det under växtsäsongen nästan är en heltidssyssla att sköta bevattningen.

– Det kostar tid och pengar, men det är värt det. På lätta jordar gör bevattningen stor skillnad.

Räcker vattnet till?

– Visst hade vi kunnat vattna mer, men det räcker i alla fall. Med alla diskussioner om klimatförändringar som hörs just nu blir man medveten om problemet och då blir man sparsam. Det är en fråga om hållbar odling, konstaterar Per.

 

Vill utöka grisproduktionen

Grisproduktionen är redan nu ganska omfattande, med stall på tre platser i en externintegrerad produktion där alla smågrisar köps från ett och samma ställe. Men bröderna har planer på att utöka produktionen och har ansökt om att få utöka med ytterligare 900 grisar. Alla grisar går till slakteriet i Kalmar, KLS.

Svenska bönor till GoGreen

Bönodling har blivit något av en signatur för Öland. Bruna bönor har odlats på ön i långa tider, men i takt med att efterfrågan på bruna bönor minskat har många bytt till andra grödor. Kunskapen är fortfarande levande och därför var Öland ett självklart mål när Lantmännen under varumärket GoGreen (under Lantmännen Cerealia) ville satsa på svenska bönor i sitt sortiment, men då bönor som normalt odlas på sydligare breddgrader – svarta bönor, vita bönor och kidneybönor. Mats och Per har hängt med på det tåget och sedan fyra år tillbaka odlar de kidneybönor med goda resultat. Det började med en liten testodling på tre hektar, men i år fyller kidneybönorna 50 hektar av gårdens mark.

– Det är egentligen inte så stor skillnad att odla bruna bönor eller kidneybönor, säger Per, kidneybönorna behöver någon vecka till för att mogna det är allt.

Bönodlingen för GoGreen har betytt mycket för de öländska bönder som vågat satsa på de nya grödorna. ”En jättekick”, som Mats uttrycker det. Nya hjälpmedel bidrar. De bruna bönorna krävde mycket handpåläggning. Men till kidneybönorna har bröderna satsat på en modifierad jordnötströska.

Med så många grenar i verksamheten blir det aldrig någon dötid för bröderna. Det är alltid något på gång. Bröderna har olika ansvarsområden. Per ansvarar för växtodling och grisproduktion, medan Mats tar hand om köttdjur och maskiner. Han har även en viss entreprenadverksamhet och utför bland annat lite externa grävjobb. Och gäller det pappersarbete och ekonomin som helhet så är det pappa Gudmund som sköter det.

Långsiktigheten är viktigast

Öland tillhör det nybildade distriktet Kalmar-Öland och turerna kring Kalmar Lantmäns försäljning och det nya distriktets bildande har så klart påverkat lantbruket på ön. Mats tillhör de som engagerat sig i frågan och har velat ha ett starkt lantbrukskooperativ.

– Debatten har varit het och infekterad här i området. Men det känns som att vågorna lagt sig lite nu. Jag tycker det blev en bra lösning ändå till sist och det känns fantastiskt bra med den utdelning som Lantmännen har presterat, poängterar Mats.

– Det är kanske inte alltid den sista ettöringen i upphandlingen som är viktigast, utan mer långsiktigheten i affärsrelationen, fyller brodern Per i.

Stipendieresa

Bröderna fick alltså äran att bli det nybakade distriktets allra första stipendiater. Mats och hans hustru var i Stockholm i maj, deltog i stipendieseminariet och tog emot diplom under Lantmännens föreningsstämma. En resa som Mats beskriver som lite av en aha-upplevelse.

– Jag var imponerad av allt det arbete som ligger bakom Lantmännens resultat. Det är knappast något man tänker på när man köper sina förnödenheter. Ta bara en sån sak som hur mycket som satsas på hållbar utveckling. Vi fick verkligen möjlighet att se helheten på ett nytt sätt, säger Mats med tacksamhet i rösten innan det är dags för honom att hasta iväg till nästa uppdrag – att köra avslutningsfirande skolelever i lövad vagn efter traktorn.

Text och bilder: Helena Holmkrantz

Dela:  
 
Tipsa en vän
Din kommentar har skickats. Ett fel inträffade. Försök igen senare Stäng
Kontakta oss
Ditt meddelande har skickats Ett fel inträffade. Försök igen senare Stäng