Lönar sig sen gödsling i höstvete?

Otaliga studier och försök har gjorts för att höja skördar och skördekvalitet i höstvete, men det saknas fortfarande en del grundläggande kunskap om vad grödan rent växtfysiologiskt kan ta till sig av gödslingen.

ARTIKEL FRÅN GRODDEN:

Vad kan en veteplanta ta till sig och i hur sena tillväxtstadier?

Hur sent är det rent biologiskt relevant att gödsla? Det här är frågor som det fortfarande, trots alla försök, inte finns något riktigt bra svar på. Här finns en kunskapslucka som Karin Hamnérs projekt ”Ökad skörd och förbättrad kvalitet i svenskt kvarnvete” försöker fylla igen. Finansiärer är Lantmännens forskningsstiftelse och SLF.

Karin Hamnér är mark- och växtagronom på SLU, Ultuna, men har tidigare jobbat som rådgivare på Hushållningssällskapet och har alltså både den praktiska och teoretiska erfarenheten. Hon doktorerade på mikronäringsämnen, men i sitt nya projekt tittar hon närmare på hur olika markfaktorer och gödslingsstrategier, i synnerhet kvävestrategier, påverkar kvaliteten i höstvete. Projektet är ett av de projekt som gick igenom nålsögat när Lantmännens Forskningsstiftelse gjorde sin årliga utlysning i höstas.

– Tanken att det saknades kunskap uppstod 2015 när vi fick rekordskördar, men en mycket stor andel höstvete som klassades som fodervete. Frågan var hur vi skulle kunna undvika den situationen igen, utan att för den skull vräka på kväve på bekostnad av miljön, berättar Pär-Johan Lööf, koordinator på Lantmännen R&D. 

Idén var att man kanske skulle kunna förhindra en kvalitetssänkning med en sen gödselgiva och då ställdes den logiska frågan hur sent veteplantan faktiskt skulle kunna dra nytta av gödsling.

Studie i labbet första året

Projektet är uppdelat i två delar – en laboratoriestudie och en fältstudie. Första delen har dragits igång nu i vår och handlar om grundläggande studier i växthusmiljö. Här undersöker Karin sex olika sorter för att se hur de skiljer sig åt i fråga om hur mycket de tar upp av näringen och i vilka stadier. Sorterna som valts skiljer sig åt på flera vis i till exempel tidighet. Här finns de tidiga sorterna Norin och Praktik, de sena sorterna Brons och Mariboss och de medeltidiga Hereford och Julius. Hereford är dessutom med för sin extrema avkastningspotential, som i sig är intressant att studera närmare i den här typen av försök. De odlas i växthus för att man lättare ska kunna utesluta omvärldsfaktorer och styra tillgång på vatten och näring. Under projektets gång skördar Karin plantor vid olika tidpunkter och tittar på hur mycket näring de tagit upp. Två av sorterna kommer sedan att väljas ut för sin potential att ta upp kväve sent och går vidare till projektets nästa fas.

Fältodling andra året

Under projektets andra år kommer odlingen ske i fält, under olika förhållanden – bevattnat och ovattnat. Grödan kommer att kvävegödslas under olika tidpunkter och med olika givor för att undersöka hur upptaget och omlagringen skiljer sig åt. Här kommer man att undersöka hur plantorna beter sig i fält med olika gödslingsstrategier och dessutom, som grädde på moset, göra undersökningar av kadmiuminnehåll. Det här är ett speciellt sidospår som Karin passar på att ta, en möjlighet till ett helt nytt sätt att studera kadmiumfrågan. Teorin är att kadmiumhalten inte bara skulle vara korrelerad till kväveupptaget utan också att den kan variera beroende på i vilket växtstadium man gödslar.

– Det här handlar om grundläggande kunskapsuppbyggnad. Ambitionen är att få fram generella resultat som kan användas i vidare utvecklingsarbete. Jag vill förstå mekanismerna bakom innan vi går vidare med försök i fält, förklarar Karin.

Behov av försök

Pär-Johan fyller på med att konstatera att det finns ett uppdämt behov av den här typen av försök eftersom spannet mellan de olika höstvetesorterna är så stort:

– Från Lantmännens forskningsstiftelse är vi intresserade av det här projektet eftersom resultaten kommer att kunna användas och föras vidare i växtförädlingen på Lantmännen men även i konkreta gödslingsråd.

Text och bild: Helena Holmkrantz

Dela:  
 
Tipsa en vän
Din kommentar har skickats. Ett fel inträffade. Försök igen senare Stäng
Kontakta oss
Ditt meddelande har skickats Ett fel inträffade. Försök igen senare Stäng