Svenska skörden slår rekord – men kvaliteterna saknas

Årets skörd är, enligt Jordbruksverkets prognos, den största på hela 25 år, och preliminära siffror pekar på uppemot 6,5 miljoner ton, inklusive oljeväxter och trindsäd. Skördeperioden var utdragen och Lantmännen har tagit emot lika mycket spannmål under juli-oktober som man tog emot under hela skördeåret 2013. Proteinhalterna i maltkorn och vete är dock ovanligt låga och har uppskattningsvis kostat svenskt lantbruk cirka 250 MSEK.

Fjolårets stora höstsådda arealer i kombination med god övervintring gav grödorna en bra start. Försommaren bjöd sedan på mycket regn och låga temperaturer och skördeprognosen skruvades ned något. Förutsättningarna förbättrades allt eftersom och skörden inleddes i södra Sverige i början av augusti. Skördeperioden var intensiv med höga avkastningsnivåer och på kort tid skördades stora volymer runt om i landet. Under en 30-dagarsperiod mottog Lantmännen exempelvis 1,4 miljoner ton spannmål, att jämföra med 0,9 miljoner ton under motsvarande period 2014.

 – Avkastningsmässigt har det varit ett fantastiskt år där vi till och med lyckades överträffa förra årets rekordskörd på 6,2 miljoner ton. Under skördeperioden har de lokala variationerna varit stora och överlag har vi haft en utdragen skörd. I de mellansvenska odlingsområdena kördes tröskorna ut på fälten först i andra halvan av augusti och vi förlängde vår officiella skördeperiod med en dryg vecka för att lantbrukarna skulle hinna tröska klart och leverera sin spannmål till våra anläggningar, säger Johan Andersson, divisionschef på Lantmännen Lantbruk.

De stora volymerna har pressat Lantmännens spannmålsmottagningar och transport- och lagringskapacitet. I området kring Mälaren hade Lantmännen exempelvis periodvis svårt att hinna med att hämta spannmål på gårdarna inom utsatt tid. Även lagringskapaciteten sattes på prov och Lantmännen har utnyttjat alla lager till maximal kapacitet.

– Skördens storlek och intensitet har inneburit stora utmaningar för både lantbrukare och Lantmännen, men i stort har det gått mycket bra. Det har funnits ett stort intresse att sälja spannmål till oss och vi har tack vare smart logistik och snabb service lyckats ta marknadsandelar, förklarar Johan Andersson.

Årets stora volymer har också gjort att Lantmännen under skörd sålt en stor andel spannmål på export.

– För att frigöra lagringsutrymme har vi exporterat spannmål till bland annat Tyskland, Spanien och Nordafrika, säger Mikael Jeppsson, chef för spannmålsenheten på Lantmännen Lantbruk.

De höga avkastningsnivåerna har inneburit att kvaliteten på spannmålen är något sämre än normalt. Det gäller framförallt låga proteinhalter i maltkorn och vete. Rätt proteinhalt är viktigt för maltkornets mältningsegenskaper samt för kvarnvetets bakningsegenskaper. Håller inte spannmålen rätt proteinhalt klassas den ner och betalas till ett lägre pris. Lantmännen bedömer att svenskt lantbruk förlorat cirka en kvarts miljard kronor på grund av låga proteinhalter i vete och korn.

– Årets låga proteinhalter leder till eftertanke. Att förutspå avkastningen tidigt på säsongen är svårt men vi behöver bli bättre på att ta tillvara befintlig teknik och accelerera utvecklingen av ny. Digitalisering och teknikutveckling kommer ha en avgörande roll i utvecklingen av svenskt lantbruk och det är ett arbete som Lantmännen driver för att säkra det svenska lantbrukets konkurrenskraft, avslutar säger Johan Andersson.

För mer information, kontakta:

Mikael Jeppsson, chef för spannmålsenheten, Lantmännen Lantbruk, telefon: 010-556 0495, e-post: mikael.jeppsson@lantmannen.com

Johan Andersson, divisionschef, Lantmännen Lantbruk, telefon: 010-556 4046, e-post: johan.andersson@lantmannen.com

Lantmännens pressjour: 0730-46 58 00

Dela:  
 
Tipsa en vän
Din kommentar har skickats. Ett fel inträffade. Försök igen senare Stäng
Kontakta oss
Ditt meddelande har skickats Ett fel inträffade. Försök igen senare Stäng